Vad är inlärning?

"Att vara analfabet år 2000 betyder inte att man varken kan läsa eller skriva, utan att man inte kan lära sig nytt eller på nytt." Alvin Toffler

"Inlärning består alltid av två delar. För det första bör man vara mottaglig för nya kunskaper eller nya erfarenheter. För det andra bör man finna den egna och personliga betydelsen för allting." A.W. Combs

Enligt den kognitiv-konstruktiva uppfattningen betyder inlärning relativt konstanta, på erfarenhet baserade förändringar i individens kunskaper, talanger och färdigheter och genom dessa i själva verksamheten. Inlärning är en process som hör till interaktion mellan individ och omgivning. Inlärning hjälper människan att tolka iakttagelser, förutsäga framtida förändringar och anpassa sig till dem. Å andra sidan strävar människan efter att med hjälp av inlärning bearbeta bilden av sig själv och sin omgivning för att kunna kontrollera den.

Den moderna uppfattningen om människans sätt att lära sig betonar hennes aktiva roll i styrningen av hennes egen verksamhet. I grund och botten bearbetar människan målmedvetet kunskaper, erfarenheter och tankar. Medvetet eller omedvetet väljer hon mellan olika handlingsmönster för att nå sina ändamål. Inlärning innebär bearbetning av kunskap. Den börjar med observation och iakttagelse och slutar med ny kunskap genom analys.

Målsättning och metodval styrs av kunskaper, färdigheter och attityder baserade på individens tidigare erfarenheter. De bildar enheter som kallas scheman eller inre modeller. Med hjälp av de inre modellerna tolkar människan sina iakttagelser av världen omkring sig och orienterar sig i nya situationer. Får människan motstridig information förkastar hon den nya kunskapen som olämplig i schemat eller försöker förändra schemat med hjälp av den nya informationen.

Inlärning sker alltså under förutsättning att det finns riktig kunskap om den aktuella frågan och att studeranden med hjälp av övningar får personlig kontakt med studieämnet. Dessutom måste hon få möjlighet att bearbeta kunskaper och erfarenheter så att de ansluter sig till hennes tidigare inre modeller eller bildar ett nytt schema. En sådan kunskap som inte ansluter sig till de inre modellerna förbises, förkastas eller glöms bort.

Lär jag mig?

"Inlärning beror på attityden, inte på förmågan."
 Dr Georgi Lozanov

Du tror kanske att din inlärningsförmåga blir sämre med åldern. Denna uppfattning kan hämna dina studier och din inlärning. Faktum är att den intellektuella kapaciteten inte förändras vid vuxen ålder - sättet att lära sig förändras. Vid vuxen ålder styrs vår inlärning av våra värden och motiv. Dessutom är våra omfattande kunskaper och erfarenheter till nytta.

Din studieframgång påverkas mycket av din inlärningsförmåga. Största delen av dina studier består av ensamt arbete med studiematerial och olika inlärningsuppgifter. Var och en är själv ansvarig för sin inlärning. Förmågan att studera självständigt utvecklas och växer så småningom. En erfaren studerande kan bedöma sin framgång i olika slags uppgifter bättre än en nybörjare. Som nyutexaminerad borde du kanske glömma de metoder och studievanor som du lärt dig i skolan. I stället kan du börja ty dig mera till ditt förnuft och mindre till din påhittighet. Som äldre studerande vet du att människor och hundar inte är likadana. En gammal hund lär sig verkligen inte sitta, men din förmåga att lära dig ingående har blivit bättre med åldern och genom erfarenhet. Detta gäller alla: det är mänskligt att inbilla sig att man kan göra saker och ting snabbare än vad som i verkligheten är möjligt. När studierna inte framskrider, skyller du på din okunnighet. I stället borde du använda mera tid till inlärning och studier. 

Du kan utveckla din inlärnigsförmåga antingen självständigt eller interaktivt med andra. Att självevalueringen utvecklas beror mycket på den respons du får av dina studiehandledare, lärare och andra studerande. Du är alltså inte ensam med dina studier.

När du kommunicerar och klargör dina tankar hamnar du i situationer, där din tankeförmåga utvecklas.

Självförtroendet växer allteftersom du lyckas i interaktiva situationer. Att utveckla sig som studerande innebär att ens färdigheter att studera självständigt och självstyrt i interaktion förbättras. Interaktion stöder dina studier, ger respons på inlärning , utvidgar din världsbild och ger dig möjlighet att testa dina tankar och idéer.

Man lär sig genom att läsa

Att läsa litteratur utgör en viktig del av dina studier. Att läsa vetetenskaplig litteratur är något helt annat än att läsa underhållningslitteratur. Språket i vetenskapliga böcker och artiklar varierar allt efter vetenskapsgrenen. Att tillägna sig språket i vetenskaplig litteratur uttgör en del av inlärningprocessen. Syftet med läsning är att utveckla ditt tänkande, föra fram nya idéer, ny kunskap och hållpunkter i ditt tänkande. Genom att läsa borde du kunna utvidga och förnya din världsbild och bygga upp din nya kunskap. Läsning förutsätter alltid bearbetning av kunskap. Ju mera kunskaper du har i ämnet sedan tidigare och ju bättre strukturerade de är, desto bättre och snabbare kan du identifiera det väsentliga och bilda en meningsfullhet. Det hjälper också dig att nå ditt mål om du behärskar olika sätt att läsa, såsom överblickande, ingående läsning och repetition.